Fälttävlan i OS

I dag har det varit fälttävlan i OS. Det är nog den tuffaste grenen inom ridsport. Där testas allt. snabbhet, mod, hoppförmåga och ridbarhet. De hästar och ryttare som är med på den här nivån är de absolut bästa i världen. Jag har själv jobbat ett år med fälttävlans hästar på samma nivå och med den erfarenheten kan jag säga att de hästarna inte bara har ovanstående egenskaper utan också är mycket intelligenta och oftast mycket lugna. Det krävs intelligens och lugn för att klara sig på den allra högsta nivån.
Guldet gick till tysken Michael Jung. Han är också regerande världs- och europamestare. Inte illa. Silvret gick till Sverige och Linda Algotsson-Ostholt.
Två av hästarna som var med är förresten rätt nära släkt med min Ciora. Jag tror Ciora skulle ha kunnat bli en bra fälttävlandshäst, möjligen lite för försiktig. Men räddhare som jag är har hon aldrig ens fått prova på det.

Lillebror växer så det knakar

I dag kom vi hem från vår semester resa. Genast for vi iväg på rådgivningsbesök med lillebror. Lillebror var, som han brukar, mycket glad och skratta åt rådgivningstanten hela tiden och så kissade på vågen. That's my boy. Men vuxit har han. 4 cm på en månad. Så nu som 5 månader gammal är han 69 cm och väger 7.8 kg. I morgon skall han få börja smaka på riktig mat. Vi ska börja med potatis. Det är kanske lite tråkigt men jag är emot att börja med något sött som morot, bantat eller nån frukt. Har fått för mig att det kan påverka framtiden så att barnet alltid vill ha nåt som är sött...vem vet?

Gränna och Lilla Hotellet

På vägen hem från Skåne stannade vi i Gränna. En jätte mysig liten stad. Polkagris staden. Vi köpte polkagrisar hos Polkapojkarna. I samband med butikerna finns det små polkagrisfabriker. Hos pojkarna fick jag smaka på varm polkagrisdeg.


Vi övernattade på ett jätte mysigt litet hotell. Lilla Hotellet. Ett ställe jag rekommenderar varmt för alla som besöker Gränna. Jätte varm och personlig betjäning av Solveig som driver hotellet.


Vi bodde i rummet Rosengömman med härlig utsikt.





I Gränna hittade vi en brödlåda eller rättare sagt burk. Vi har sökt något dylikt redan jätte länge och nu äntligen hittade vi en.

Vackert vackert bröllop

Igår firade vi våra goda vänners bröllop här på Örenäs slott. Vi kom hit redan på torsdag och idag är vi på väg vidare. Stället är jätte vackert. Ligger i Glumslöv utanför Landskrona, vid havet. Och oj vilken utsikt.


Paret gifte sig på slottets gräsmatta och tittade ut över havet. Vädret var det bästa, soligt, varmt och vindstilla. Ett riktigt sagobröllop. Grattis ännu en gång mina vänner.


Örenäs slott.

Bada bada bada på semestern

Nu har jag äntligen nät och är uppkopplad. Vi har haft underbart väder på vår semester. Hunnit se en massa och njutit av goda vänners sällskap och av det varma vädret.
Vi har stannat och simmat eller badat som det kallas här, på flera olika stränder. I Frillesås nära Göteborg, på Danmarks östkust, på Skagen och i Landskrona. Inte illa. Storasyster älskar att simma och springa på stränderna, som oftast haft helt underbart fin sand och lillebror har trivats med att ligga på en filt i skuggan av barnvagnen. Själv har jag njutit av att lapa lite sol. Fast en kalkkapten är jag ju nog jämfört med de flesta andra på stranden.


Stranden i Frillesås, storasyster springer långt bort...


Strand någonstans på danska östkusten. Man fick köra bil ut på stranden.


Skagen, längst ute på grenen, där vågorna möts och Som var jätte tufft.


Landskrona. Storasyster på väg ut i havet. Här badade till och med jag. Märk, alla stränder ser lika ut:-)

Semester resan börjar

Nu har vi packat, perklat, svettats och lyckats komma iväg på vår semester resa. Bilen är full med saker, två sovande barn och två lite stressade föräldrar. Fast bara vi stannat och köpt kaffe och tankat full tank i bilen så borde vi kunna slappna av lite. Tills vi skall få ut vagnen från bilen, på bildäck det vill säga. Vi gillar inte så mycket sverigebåtarna, men som tur har vi min bror som jobbar på Viking. Så lyx hytt för bra pris på båda vägarna gör resandet riktigt roligt.
Vi skall åka över till vårt kära grannland Sverige och hälsa på kompisar i Göteborg och fira ett bröllop i Skåne. Mycket spännande.
Vi är som sagt i farten med bil. Vi åker Viking line till Stockholm och så kör vi ner till Gtb. I Gtb är vi i tre dagar och åsedan kör vi ner till Örenäs där vi är i några dagar. På hem vägen stannar vi i Gränna och så tar vi båten hem från Stockholm, om exakt en vecka. Jag skall försöka få nät så att jag kan skriva lite om vad vi sett och gjort men kan inte lova att det lyckas. Med telefonen vågar jag inte ens röra internet knappen för då blir det DYRT...

Min gaspacho

Jag har helt glömt bort att skriva in mitt gaspacho recept. Gaspacho är ju kall grönsakssoppa. En spansk rätt skulle jag säga som är jätte god en varm sommardag till lunch. Alternativt som förrätt. Egentligen är det bara att ta vad man har i grönsaksväg och mixa det, krydda lite och ställa kallt. Tomat är enligt mig ett måste, endera hela och skållade eller lite fuskis, i formen av tomatsaft. Om man tyr sig till tomatsaft är det bra att använda nån inte för söt saft, Lidl tycker jag har en jätte bra saft.

Här mitt recept som jag nog brukar variera lite.
1 skalad gurka
1 paprika
3 bladselleri skälkar
1 liten scharlottenlök eller annan mild lök
2 vitlöksklyftor
1/2 liter tomatsaft
Salt enligt smak
Några droppar tabasko

Mixa allt, krydda och ställ kallt.
Och NJUT!!

Gamla stan i Borgå

Jag blir varje gång lika tagen av hur ljuvlig gamla stan i Borgå är. En romantisk blandning av stiliga gamla stenhus, mysiga trähus, kullerstenar och små gränder.


Vi var en sväng där igår. Vi fick idéer till en massa julklappar, så tillbaka måste vi absolut ännu i sommar. Kanske vi kunde lämna barnen med mommo och moffa nästa gång, så vi kunde strosa omkring i lugn och ro nästa gång. Butikerna är så mysiga och fina. Nedan en bild av butiken Skafferiet.


Vår lilla utflykt avslutades såklart med ett besök i Brunbergs chokobutik, där man får världens godaste toffebitar och Alkokarkkin (och säkert choko också, men det gillar jag inte så mycket, so I'm not the best judge).

Flaskpost

Idag har det äntligen varit varmt och vackert. Vi har varit på stranden och simmat, än en gång i det stora havet. Kusin vitamin är på besök. Både storasyster och kusin trivdes som fiskar i vattnet, förutom att storasyster inte ville sätta ner fötterna på botten. Stranden vi simmade på var en ljuvlig sandstrand då jag var barn, men under åren har det sköljts in en massa sten från havet och stranden börjar vara rätt så full av större och mindre stenar. Så storasyster tyckte det var tryggare att hållas i pappas famn än att stå på botten.
På vägen bort hittade vi flaskpost i vassen. Spännande.


Nån liten hade skrivit följande brev.


Gulligt va!!

Och stranden skall nog röjas nån dag (flera dagar) så storasyster och lillebror kan simma och härja där.

Pisimyror...

Såhär slutade vårt första blåbärsplock, nästan innan det börjat. Bara 1 dl plockat och storasyster kommer springande mot mig ylande. Hon lyckades stå i ett pisimyrbo medan hon plockade. Ni vet, såna där små gulröda äckliga myror som orsakar värdens sveda då de biter eller kissar eller kanske är det både och som de gör? Vi var tvungna att snabbt få bort alla kläder, för de små jävlarna fanns till och med i sömmarna. Som tur var det nog bara fyra eller fem som han bita. Kanske ett nytt plock försök i morgon?

Skänk mig tålamod och styrka

I dag har varit en sån där riktig tvärt emot dag. Det gäller storasyster. Allt skall göras tvärtom. Skall vi gå till vänster går hon till höger och skall vi gå ner för backen vill hon gå upp. På förmiddagen for vi till Borgå och handla och på café med mommo. Då var hon som tur glad och snäll, men före det var allting fel. Det skulle bytas kläder men jag fick inte komma in i rummet, strumporna var ful färg och håret skulle vara fint men fick inte borstas etc. Nu har som tur storasyster somnat på dagsvila och jag hoppas att det är min glada lilla flicka som vaknar om en stund och inte en liten trotsig buse. Lillebror i sin tur är hes idag efter att han igår fick mammalängtan och nästan skrek sig blå då jag var en sväng i bastun. Här behövs lite tålamod och styrka ibland...

Blåbär och smultronmuffins

Måste ju laga de här muffinsarna med smultron i eftersom det i år finns mycket smultron. Och oj så goda de blev. Man kan lika gärna ha bara blåbär. Mycket god muffins bas, bären kan varieras eller bytas till rabarber, äpple eller jordgubbar till exempel.




Blåbär- och smultronmuffins
2 ägg
1,5 dl socker
2,5 dl mjöl
1 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
75g smultet smör
1/2 dl mjölk
BÄR
vispa ägg och socker mycket pösigt. Rör ner en blandning av vetemjöl, bakpulver och vaniljsocker tillsammans med smöret och mjölken. Blanda i bären. Fyll muffinsformarna till lite mer än 2/3 delar och grädda i 200 i 17min.

Vart jag än tittar ser jag blåbär

Vi har så otroliga mängder blåbär här i skogarna kring vårt sommarparadis. Alla älskar vi blåbär, men storasyster och Kira hunden är extra förtjusta och jag får nästan ångest för bären borde ju plockas. Jag hatar att plocka blåbär men älskar att äta dem. Mängden bär vi konsumerar på vintern är enorm så det är bara ett måste att trotsa myggorna och hitta tiden för lite blåbärsplock nån dag.

Härliga vänner

Igår hade jag en jätte rolig dag och kväll med några mycket goda vänner. Det är vänner som jag studerat med och vi har hållit kontakten trots att de flesta av oss bor på olika orter. Tyvärr träffas vi alltför sällan, men bättre sällan än aldrig. De kom hit till mitt sommarparadis och jag önskar och hoppas det blir en tradition.
Jag avundas lite en före detta kollega till mig som tillsammans med ett stort gammalt studiegäng brukar resa ett förlängt veckoslut i året till nån stad/ort, ibland i Finland och ibland utomlands. Det har blivit en tradition för dem. De slår fast datumet ett år i förväg och så far de som kan med på resan. Barn ( ammande räknas inte) och äkta hälfter är inte välkomna med. Så här har de hållit på i över 20 år och aldrig är alla med men roligt har de bestämt. Det sku vara nåt det...

Gaspacho och muffins

I dag har vi fullt upp med barnbesök (med föräldrar) på förmiddagen och sedan på kvällen kommer några av mina bästa vänner till oss. Vi skall äta gott och ha en mysig kväll, bara vi flickor (och lillebror för han är ju ännu så liten). Mannen och storasyster har annat program.
Det skall vara knytisstil och jag står för förrätten och huvudrätten. Igår fixade jag färdigt en gaspacho till förrätt. Lägger recepten som ett skilt inlägg.
Nu på förmiddagen kommer en av tjejerna med hela sin familj, så barnen får leka av sig. Storasyster och en av barnen i familjen är jämngamla. Till det lagade jag blåbär och smultronmuffins och en makaronilåda. Det är första gången det funnits så mycket smultron här hos oss att de skulle räcka till bakning.
Nu skall här ännu städas lite och så är huset färdigt för invasion.

Barnen har flyttat i eget rum

I dag har vi haft en städdag. Vi har städat och möblerat om hela dagen, frånsett en extempore våffel lunch med min kusin, hennes sambo och min moster. Det blev först våfflor med skinka och spenat, där en del av vetemjölet var utbytt mot rågmjöl. Sedan åt vi lite vanliga våfflor med grädde och jordgubbar från det egna landet. Gott!! Det var frågan om lite byteshandel. Gänget såg efter storasyster i utbyte mot lunchvåfflor. Det var roligt!


Vi har extremt mycket städande kvar eftersom mycket av städtiden idag gått åt till att fixa barnens rum. Men nu är rummet äntligen färdigt. Båda barnen har sovit i vårt rum här i sommarhuset men nu äntligen kunde de flytta in i eget rum. Vi har lagat upp och målat en gammal barnsäng åt storasyster. Vi skulle också måla rummet, men det skjuter vi upp till nästa sommar.


Här är en bild av flaskorna som finns staplade på kakelugnen i barnens rum. Inte kanske så lämpligt i ett barnrum, men kanske de ger en sund bild av det där med sprit. Eller så inte?


För att få rummet lite mera barnsligt satte vi en affisch som varit i mitt rum då jag var liten.

Det skall bli spännande att se vilken tid storasyster tassar in till oss på natten och vilken tid lillebror vaknar och vill ha mat.

Hälsosammare kladdkaka

Kladdkaka är ljuvligt. Idag ville jag prova laga en hälsosammare kladdkaka och provade det här receptet som jag hittade på bloggen baka baka liten kaka. En jätte kiva blogg för alla bakintresserade.
Kakan bestod av hasselnötter, mandel, kaffe, kakao, dadlar och vaniljsocker. Det skulle vara vaniljpulver men jag hade bara socker så det blev det. Men inget smör eller socker och riktigt god blev den ändå. På satt jag lite vispgrädde och mycket jordgubbar och lite banan.

Hästar, hästar, hästar...

Jag har skrivit jätte lite om hästar trots att de är en stor del av mitt liv. Nu skall jag göra det. Först måste jag bara berätta att storasyster red idag. Inte så mycket, men lite. Pappan höll i henne då hon med cykel hjälm på huvudet satt några varv på Ciora medan jag ledde dem på ridplanen, bra gick det och storasyster var lycklig som fått RIDA.


Lilla ryttaren...

Vi, och med det menar jag mamma och mig, har Ciora som redan varit del av familjen i 17 år och nu är 21. Idag red jag henne och vissa dagar, som idag, glömmer jag helt bort att hon är gammal. Hon gick så runt och fint och kändes som då hon var ung. Jag har skrivit ett inlägg om henne här.

Så har vi ett hoppsto som heter Annie, som vi köpte 2008 på Irland.


Hon kom till oss 2008 men hade sådana rygg problem att hon ett år senare åkte tillbaka till Irland och nu fungerar som avelssto. Annie är världens snällaste häst. Tyvärr han hon aldrig ens börja sin tävlingskarriär men hoppa kan hon. Hon bor på min mosters och hennes mans gård, Waterside stud. Vi har en himla tur att hon kan bo där. Hon har nu fått två föl efter hingsten Luidam.


Tadam, som föddes sommaren 2010 och verkar vara världens förnuftigaste unghäst. Ännu vet vi inte hur han hoppar, men ut ur hagen har han hoppat så det bådar ju gott.



Och här det senaste fölet. Ett hingstföl också han. Ännu utan namn. Han föddes nu i sommar och är jätte snygg och mycket busig.

Det är spännande att följa med hur fölen växer upp. Jag skall försöka komma ihåg att skriva om dem ibland och i slutet på september far jag med min mamma och båda barnen och hälsar på dem. Oj så jag väntar på den resan...

Det efterlängtade regnet...

Nu kom det efterlängtade regnet. Det regnade hela natten här hos oss men nu är det sol igen. Här har det inte rengnat på några veckor och blommorna, gräsmattan och trädgårdslandet hade redan hunnit börjat lida. Jag är inte riktigt den där vattnar typen. Det verkar som det skulle ha regnat den senaste veckan på alla ställen i Finland utom här på ön. Nu får det gärna fortsätta vara fint, fast få nu se, mera regn har det ju nog lovats till helgen...


Hej då, hälsningar Linn

Snabb betjäning hos polisen

Det var en juttu i Hbl om att det lönar sig att fara till en mindre ort än Helsingfors om man skall skaffa pass. I Helsingfors får man köa i timmar. Det här stämmer helt klart. Vi, jag och lillebror alltå, for till polisstationen i Borgå för att skaffa pass åt honom och allt som allt var vi inne i 7 minuter. Det kallar jag snabbt!!

Men riktigt så snabbt hår det nog inte alltid. Här tidigare i veckan fot vi dit vid lunch tid och då fick vi köa i 10 minuter och så visade det sig att vi inte hade med bl.a. ett skriftligt samtycke av pappan. Nå jo, men snabbt gick det nog ändå...


Hej då, hälsningar Linn

Storasyster gick tidigt och sova och en vacker kväll, så jag passa på att gå på en tidig kvällslänk. Vi hade en massa barn på besök i dag så storasyster har lekt mest hela dagen och var jätte trött. Hon bokstavligen somna mitt i middagen, och föll från sin stol. Stackaren. Lillebror hade ingen ro att sova på dagen, med allt oväsen och en jämngammal flik kompis, så han sov mest hela kvällen i stället.

Min man berättade igår om att han varit och sprungit på en gammal väg här i närheten som inte längre är i användning. Vägen är den gamla tolkis vägen. Han berättade hur där ser ut och jag var tvungen att ta mig dit idag. Ville se stället med egna ögon. Lat som jag är orkade jag inte springa hela vägen och for en del av vägen med bil. Resten sprang och gick jag om vart annat. Rädd och sällskapssjuk är jag också så jag övertalade min moster att ta med sig hunden och komma med. Jag säger rädd, eftersom det rätt så nära den gamla vägen ligger en massa skumma vrak och bland vraken hittades det en mördad människa för några sommrar sedan. Sånt gör mig rädd. Så det är skönt att ha en vakthund med sig och vår egen Kira är alltför gosig för att kunna sköta den uppgiften.


Ett av vraken


Bild tagen från början på den gamla vägen.

På båda sidorna av vägen finns det massor döda björkar och en massa vass och "cigarrer". Vägen har sjunkit ner och var under vatten på ett ställe, vilket gjorde att vi inte kunde ta oss vidare utan fick svänga om. Här några bilder.








Det såg mycket speciellt ut och jag rekommenderar alla som rör sig i trakterna att parkera bilen vid den nya vägen och ta sig en promenad längs den gamla.

Funderingar kring mina macaroner...

Jag skall bespara er från mina macaron experiment i fortsättningen men en sak måste jag säga om dem. Jag orkade faktiskt göra macaroner på nytt i går kväll. Blev ju lite besatt av dem då jag misslyckades på dagen. Lagade bara 1/4 dels sats på kvällen. Inte lyckades de nu heller, men nog mera ditåt. I dag har jag surfat på nätet och läst en massa recept och andra skriverier om macaroner och till och med fått min moster som är mycket intresserad av matlagning att prova göra egna. Hon misslyckades också.

Men nu då jag läst recept och om andras misslyckanden och lyckanden börjar jag förstå lite "vetenskapen" bakom lyckade macaroner. Och en dag SKALL jag lyckas. Receptet jag följt är nog inget bra recept, så jag skall prova ett annat. I sig borde de inte vara så svåra att göra, men en massa saker tycks påverka slutresultatet. Äggens temperatur, luftfuktigheten, hur länge de får vila på plåten innan gräddning och smetens stadga. Det om macaroner, jag återkommer till macaroner då jag lyckats. Fast jag måste ännu säga att min man var överförtjust i marängkexen som var resultatet av det första försöket, och smaken och konsistensen på det andra försöket var nog bra men ytan och foten på macaronen blev inte som den skall.

Misslyckade macarons och Mymlan

I dag har vi haft Mymlan från Mumindalen på besök. Storasyster har lekt hela förmiddagen med Mymlan. Lagat mat åt henne, byggt hus och ätit lunch, så att Mymlan satt i storasysters barnstol och storasyster satt på en riktig stol. Länge leve fantasin.

Jag i min tur försökte mig på att laga macarons idag. De misslyckades totalt. Jag vet var felet låg och om jag har ork på kvällen när barnen sover skall jag försöka på nytt. Jag använde mig av det här receptet Leilas franska macarons. Jag försökte mig på choklad- och hasselnöts macarons. Felet låg i att jag bestämde att vispa ner florsocker och inte vända ner det. Det lyckades, men sedan vispade jag i misstag (min hjärna tappar focus ibland) i hasselnötsmjölet och då försvann fluffet från smeten. Nästa gång skall jag vända i mjölet och kanske också florsockret, då borde det lyckas. Jag grädda mina macarons och de blev som maräng kex istället för macarons. Ganska lite kakao enligt receptet, för choklad smakade de inte allt, så kakao mängden måste nog ökas till det dubbla.


Lillebror har idag övat att vända sig från mage till rygg. Han är bättre på motsatsen, rygg till mage, men snart går det nog lika bra åt båda hållen.

Och by the way, igår tog vi upp av vår egen potatis till middag, och den var helt underbart god.

Storasyster var och simma i det riktiga havet

I dag slängde storasyster vinterpälsen för första gången i sitt liv. Tidigare har hon bara "simmat" i badsvampen hemma på gården.
Vi var på födelsedagskaffe hos en släkting och granne som har en jätte fin egen sandstrand. Med sådan där super fin och mjuk sand. Storasyster och grannens barnbarn fick först gå och vada och genast ville de simma. Vips var kläderna av och så "simmades" det säkert i närmare en halv timme och roligt hade de det. Vädret har varit jätte varmt och tungt de senaste dagarna och vi har väntat på åska hela dagen i dag. I går visade termometern 28 grader i skuggan. Men ännu har det inte dundrat. Vattnet är säkert närmare 22 grader redan. Så frös gjorde barnen nog inte fast de var rätt länge i.

Lemoncurd glass

Nu har jag lagat lemoncurd glassen. Vi hade middagsgäster och den blev varmt mottagen och jag var mycket nöjd. Fast storasyster gillade nog inte den, och barn vänlig är den nog inte riktigt eftersom den är rätt så syrlig. Receptet hittade jag i senaste numret av Femina.
Den heter lemoncurd glass men borde heta lemoncurd yougurtglass.

Lemoncurd yougurtglass
1 burk lemoncurd (jag lagade egen för det är mycket lätt och mycket billigare och mycket godare)
5 dl grekisk jougurt (jag använde turkisk)
2 msk honung (jag satte bara 1 msk)

Rör lemoncurden slät i en bunke och jougurten i en annan. Blanda ihop dem och tillsätt honungen. Frys in och blanda om med jämna mellanrum medan den fryser in dvs. de första 4 timmarna så att iskristallerna går sönder.

Så lätt och så gott.

Ordet hemmafru...

Idag blev det bakat igen. Nu måst jag nog ta en paus från det här bakande, för annars kommer jag ju aldrig att rymmas in i klänningen som jag skall ha på bröllopet om tre veckor. Och så vill jag inte att storasyster skall äta en massa sött varje dag och det är lätt hänt om det finns muffins eller dylikt i kylskåpet. (men glass skall jag göra nån dag..., en hälsosammare variant).

Jag fick en lite, enligt mig störande kommentar, här en dag. Att jag blivit en riktig hemmafru då jag bakar hela tiden. Jag älskar att fixa goda saker i köket, jag är en fru och jag är hemma för tillfället, men nej, en hemmafru i den traditionella bemärkelsen är jag nog inte. Jag har funderat på ordet och dess betydelse en hel del. Jag är mammaledig och därför hemma och så tänker jag vara hemma ännu en tid till, tills jag anser lillebror vara färdig för dagis. Men jag lyfter på hatten för alla som gjort valet att inte vara ute i arbetslivet utan hemma med sina barn. Att vara hemma med barn är tungt. Att hitta på kreativa saker att göra, lunch, mellanmål, middag, leka och att inte ha en ledig stund på hela dagen, det är tugnt. Kanske det var just därför (eller för att jag har en försenad 30 års kris) som jag blev så irriterad på kommentaren. Att använda ordet hemmafru på ett nedvärderande sätt. Alla gör sina val här i livet och det skall man respektera. Och så är det ju absolut inget fel på att tycka om att stå i köket.


Rulltårtan som jag bakade idag fick som fyllning bara jordgubbar och eftersom jag var rädd att den skulle bli torr fuktade jag den med lite rosenvatten som jag på prov gjorde igår. Tårtan täckte jag med grädde och prydde med lite jordgubbar och rosor. Inte smakade man rosenvattnet men ovanligt fräsch och syrlig smak hade nog tårtan.

Dockan är så viktig...

Den där dockan är så viktig. Den ska med överallt. Storasyster har alltid varit förtjust i dockor. Är vi någonstans tex på något Familjekafe och leker, konfiskerar hon alla dockor och kan sitta och panta på dem så att ingen annan får leka med dem. Hon älskar dem.


Här kommer dockan med till stallet. Den har fått solkräm på sig. Och eftersom lillebror ammades innan vi gick iväg, skulle också dockan ammas.
Jag tycker inte att vi på något sätt påverkat storasyster att börja gilla dockor. Första egna dockan fick hon först då vi märkt hennes stora intresse för dockor.
Det skall bli intressant att se om lillebror kommer att tycka om dockor eller blir det bilar? Vi har några bilar hemma men storasyster visar dem noll intresse. Jag tror absolut det är ett medfött könsbetonat beteende, fast jag vet att många anser motsatsen. Vem vet?

Borta bra men hemma bäst...

Skönt att komma hem efter några bra dagar hos släktingarna i Vasa. Hemresan gick mycket mycket bättre än då vi körde upp. Så här fina jordgubbarna väntade på oss i trädgårdslandet.


Det är nog något mycket magiskt över egna jordgubbar. I morgon får vi besök så i kväll skall jag ännu försöka göra jordgubbs- och rabarbermuffins.
Och så klippte jag ut några recept på hemlagad glass från senaste numret av Femina, Lemon curd glass och rosenbladsglass. Måste absolut testas i en nära framtid.

Kusin vitamin...

Det är nåt härligt och så naturligt med kusiner. Vi har varit några dagar i Vasa och storasyster har lekt med sin kusin dagarna i ända. Hon har pratat om sin kusin varje dag i flera månader och nu äntligen fick de träffas igen. Och det var just så roligt som hon tänkt det. De har 3 års åldersakillnad men trots det flöt leken på som bara vad. De har tex. sprungit runt huset och tjoat, rullat ner för gräsmattan, lekt i fammo och faffas tält, lekt med farbrors hund och bara suttit och förklarat saker för varandra. Så okonstlat och naturligt. Ivern verkar ömsesidig, för båda har börjat morgnarna med att genast fråga efter den andra.
Synd är det att kusinerna skall bo så långt ifrån varandra.
Jag minns själv hur härligt det var att leka med mina egna kusiner då jag var liten. Vi brukade bl.a. vara tillsammans hos vår farmor och farfar på deras holme nån vecka på sommaren. Där lekte vi en massa. Vi hade ett museum där vi ställde ut allt möjligt som vi hittat längs stränderna och som flutit i land från det öppna stora havet. Jag tror vi hade en inträdesavgift på 10 penni. Och farmor och farfar var nog säker våra ända besökare. Roliga tider och bra minnen.
Som tur är det sommar och då får kusinerna träffas lite oftare. Så om några veckor får de leka igen och om jag känner storasyster rätt kommer hon att prata om kusin vitamin varje dag...

Att köra med barn...

Voi huh huh. Att köra flera timmar med en två åring är nog allt annat än roligt. Igår körde vi från Helsingfors till Vasa, vi startade klockan 7 på morgonen och framme var vi först klockan 15. Jag vet inte hur många gånger vi stannade. Åtminstone två gånger och äta (och mjölka en lek ko), en gång och kissa vid vägrenen och amma lillebror och så ännu en gång för att storasyster spydde och vi var tvungna att städa upp bilen och byta kläder.
Det är väl bara att stå ut. Hur månne andra gör? Jag vet att det finns bil-dvd spelare men skulle vilja vara gammalmodig och åtminstone inte ännu skaffa en sådan. Plus att orsaken till illamåendet var att vi läste en bok och tittade för länge ner. Ser med skräck fram emot hemfärden i över morgon...

Inte ändras vi mycket under åren...

Vi hade klassträff igår med min lågstadieklass. Tyvärr kom inte så många, kanske för att det var mitt i sommaren. Alla våra klasslärare var med, tre stycken. Hon vi hade från 1an till 4an, hon vi hade på femman och han vi hade på 7an. Det var jätte roligt att träffa alla. Lärarna var alla just nyutexaminerade och myckwt unga då de hade vår klass. Vi som tyckte de var så gamla och kloka då... En av dem, den sötaste, snällaste och finaste läraren var då hon började med vår klass bara 23 år gammal. Hon hade vår klass från 1an till 4an. Hon var jätte duktig och är lärare än idag lärare och just för de yngsta klasserna.

Alla verkade rätt så harmoniska och nöjda med sina liv. Vilket är jätte fint. Jag började fundera på det där med val i livet och hur man utan att man märker formar sitt liv så att det ser ut som man själv. Då jag tänker tillbaka på hurdana vi var som små och hurdana vi är nu så känner jag igen de flesta och de flesta hade ännu exakt samma roll i "klassen" som då. De finns de som är högljudda och vill ha uppmärksamheten, de som är de lugna och mera tillbakadragna, de som skrattar massor, är vänliga och glada och så de som ännu också kan komma med små sårande kommentarer. Själv känner mig ännu också som den där snälla, lilla, pratglada flickan som är med men ändå inte vill stå i centrum.
Visst ändras och formas personligheten av olika erfarenheter under årens lopp men sist och slutligen ganska så lite.
H. Lilla Linn