Sjukstugan rapporterar igen

Hej och hå från sjukstugan. Men lite bättre mår vi. Hoppas det inte bara är något övergående utan att vi verkligen håller på att tillfriskna.
Igår kväll åkte vi till läkaren med lillebror. Vi var ganska säkra på öroninflammation då han haft så hög feber och gråtit på nätterna. Ut kom vi med två diagnoser. Öroninflammation och lunginflammation. Den senare var en stor och tråkig överraskning. Lunginflammationer är ju verkligen inget att leka med. Lite har lillebror hostat men verkligen inte så mycket att vi sku ha gissat på lunginflammation. Vi fick antibiotika och verkmedicin utskrivet och åtminstone har febern kommit ner så antibiotikan verkar bita.
Storasyster har ju också haft feber i några dagar och så förra natten började hon gråta och klaga på öronverk. Så på morgon ringde jag direkt till läkarstationen och fick en tid redan efter en timme. Öroninflammation var diagnosen och antibiotika. Som tur lät lungorna friska. Ikväll har nu båda barnen varit glada, pigga och nästan feberfria. Hoppas så att båda nu fortsätter bli bättre. Själv mår jag också mycket bättre idag.

En lös hund...

Igår hittade jag en sån här i Nevas



Den kom emot på vägen då jag for med mamma till stallet. Lös var den och bortsprungen. En kopia av Kira, fast en han hund och absolut inte lika vacker. Jag förde mamma till stallet och for tillbaka längs vägen för att se om jag kunde hitta den. Tänkte på de gånger Kira sprang bort och jag hoppades att nån skulle få fast henne och ringa. Jag hittade hunden, som senare visade sig heta Tiku. Tiku var jätte ivrig att hälsa på mig. En typisk springerspaniel. Pojke var den ju också, så in i bilen där Fanni varit ville den absolut. Jag fundera vad jag sku ta mig till då hunden inte hade nån namnbricka med telefonnummer. Jag ringde till en bekant som bor där i närheten och frågade om hon känner nån Welsh. Hennes granne visade sig ha en och hon skulle ringa grannen och kolla om hunden sprungit bort. Det är ju inte den vanligaste rasen, så jag tänkte att det definitivt var den. Medan jag sedan väntade på att min bekant skulle ringa tillbaka kom det en bil. Ut ur bilen hoppade en dam som var ute och sökte en Welsh som sprungit bort. Hon drev ett hundpensionat och ägarna till hundem hade gång på gång sagt att de önskar att hunden fick springa lös. Damen lät den sedan motvilligt springa lös och vips hade den sprungit bort.
Så hunden var den bortsprungna Welshen från pensionatet och inte min bekants grannes. jag fick ett telefonsamtal som bekräftade detta. Hunden hette Tiku och hoppa glatt in i damens bil. Så allt slutade bra.
Vi pratade en stund om hundar och det kom fram att tanten föder upp Hovawartar hundar och än en gång kom det fram hur liten världen är eller rättare sagt Finland är. Damen är uppfödare till Hevi som är min mans brors hund. Ett mycket skojigt sammanträffande. Hon har hållit mycket kontakt med Hevis matte och husse och visade sig mycket intresserad av sina uppfödningar, just så som en bra uppfödare skall vara. Det hade just fötts en kull på 7 valpar och min hundlängtan blev bara starkare. Men nej, jag skall nog hålla mig i skinnet. Två små barn, remppa, flytt och snart jobb får nog vara gud inog...väll...

Rapport från sjukstugan...

Voi huh huh den här flunssan. Är helt rutig och randig. Barnen och jag är riktit sjuka. Mannen har klarat sig lindrigast, som vanligt. Idag har lillebror ännu feber, det är nu 5te dagen. Snuva och hosta har han också. Och natten var ett helvete, för han vakna och grät, grät, grät med jämna mellanrum. Han är jätte hård på att inte ta medicin, han bara stänger munnen och kämpar emot allt han kan. Klockan 6 grät han helt hysterisk tills jag fick i honom burana lösning. Sen somna han efter en stund och sov några timmar. Det där att ge medicin i munnen på en som inte vill ha det, är nog så hemskt. Vi bestämde att ta honom till läkaren idag för att kolla att han inte har ont i öronen. Hans gråt tyder på ont, men om det inte är öronen så vet jag inte vad vi skall göra. Han är ju inget öronbarn så antagligen är de friska. Men den där hysteriska gråten är jätte obehaglig. Få se vad de säger...
Storasyster är också sjuk den stackaren. Hon har feber och näsan rinner. Men hon verkar inte lida så mycket. Idag är första dagen hon är lite lugnare, igår for hon omkring som en vilde. Få se hur det ska bli med henne. Kanske det blir hennes tur med läkarbesök om några dagar...
Själv har jag bihåleinflammation som trots antibiotika inte ännu gett efter. Lite bättre är den dock. Ännu i förrgår gjorde det ont i huvudet på varje steg jag tog, nu är huvudvärken nästan borta.
Så så mår vi här i sjukstugan. På fredag är det 1.3 och då hoppas jag att vi alla är friska och kan fira att våren är här och flunssorna borta...

Hej igen från sjukstugan

Här är det sjukstuga igen. En konstig en. Lillebror fick hög feber igår kväll och på natten var han riktigt dålig. Säkert uppe i 40 grader och andningen var jätte snabb, typ 60 eller mer, ytliga andetag i minuten. Nå med panadol och burana, nakupelle och fönstret uppe kom den ner så att vi alla fick sovet. Idag har han haft feber hela dagen, inte så hög men kanske 39 innan jag gav medicin. Men annars verkar han allt annat än sjuk. Hostar lite och lite lös i magen men pigg och glad. Undrar om det här är barnsjukdomen tredagarsfeber eller nån konstig variant av min flunssa. Hoppas innerligt att han blir snabbt frisk och att storasyster som hostat lite idag inte blir ordentligt sjuk.
Snart kommer som tur far i huset hem med ingredienser till avokadopastan. Ska bli gott och sen är det dags för Voice of Finland ikväll.

Fotoböcker

Jag har så svårt att orka fixa fotoböcker. Och de är ju så fina och värt all möda. De är till och med roliga att laga fast just så jobbiga att jag ändå drar mig från att göra det. Jag har lagat fotoböcker åt storasyster då hon fyllde 1 och 2 år. Nu tänkte jag laga en gemensam åt båda barnen. Lillebrors första år och storasysters tredje. Den är nu fem före färdig, jag måste bara skriva texterna till bilderna. Inte så bara, för det är jobbigt att hitta på smart text. Hoppas jag orkar och hinner fixa det i morgon för då kanske den hinner till lillebrors 1 års dag, som närmar sig med stormsteg.

Lillebror är förresten fem före att börja springa. Få se om han tänker börja göra det innan han fyller 1.

Sagt idag

På morgonen såg vi gårdskarsfrun på vägen till dagis. Det är ett äldre par som sköter en hel del fastigheter här i grannskapet. Bor gör de i lägenheten under oss tillsammans med sin hund. Frun är nog stadsdelens skvallertant nr 1. Står alltid ute på gatan och röker och pratar med den ena och den andra om det ena och det andra. Via henne vet vi att den skumma typen i huset mitt emot som vädrar med fönstren på vid gavel en gång i timmen 10 min åt gången då det är -20 grader ute är taxichaufför. Och att grannens pojke sprang ut ensam på gatan i bara blöja då han var 2 år gammal och att en dam här i huset blev så arg på gårdskarsfrun att hon kasta en snöboll i ansiktet på henne. Nåja, enough about her...
Men sagt idag alltså.
På väg till dagis träffar vi på gårdskarsfrun och jag pratar kort med henne. Sedan fortsatte vi till dagis.
Storasyster: var är hennes (gårdskarsfruns) gubbe
jag: int vet jag
storasyster: kanske han är hemma med hunden

Lillebror har inte sagt så mycket som vi förstår ännu. Hans ordförråd är för tillfället mamma, däääär och va. Storasyster säger också va jätte mycket. Det har nog inget att göra med hörseln utan visar bara att vi fullvuxna säger alldeles för ofta va...!!

Flunssa och rådgivning

Nu har jag fått en riktig flunssa. Länge sedan senast. Ont i halsen, mega hosta, mega snuva och säkert lite stegring. Blää!! Hoppas natten gör under och att jag åtminstone inte är sämre i morgon.
Ajo. Har helt glömt bort att skriva att vi var på storasysters 3 års kontroll på rådgivningen. Hon är nu 101.5 cm lång och väger 16.5 kg. Hon kunde allt hon borde kunna. Hon fick titta på små små fyrkanter, hus, hjärtan och ringar för att kolla synen. Det gick riktigt bra men hon blev så blyg för rådgivningstanten så hon bara viskade vad hon såg. Gullungen. Lillebror var med och vi passade på att ta influenssa vaccinet åt honom på en gång.
Det ska bli jätte intressant att se hur och när säsongsinfluensan slår till här i Finland. I Sverige lär den vara riktigt svår i år och massor sjuka.

Lillebror klättrar

Här klättras det non stop. Lillebror skall upp på allt och hela tiden. Han är så otroligt stadig på benen. 11 mån och det är fem före att han skall börja springa. Han går helt mega snabbt. Men klättrande är nog snart ett problem. Eller rättare sagt det är redan ett problem. Idag klättrade han upp på stora systers matstol, stod där sedan en meter över golvet och viftade med armarna och skrattade. Och sedan klättrade han upp på en pall och drog ner en mariskål från fönsterbrädet. Och så klättrade han upp i en kökslåda, som gick fast vilket resulterade att han blev och hänga i köksbänken som en apa samtidigt som han vrålade i panik. Han är fruktansvärt snabb så han lyckas klättra och ställa till en massa medan jag har ryggen till.

Huset

Nu mina vänner skall jag berätta er. En delorsak till varför jag skrivit så dåligt. Vi skall köpa ett hus. I Sibbo. Jag har haft svårt att tänka på nåt annat den senaste månaden och således svårt att skriva något förnuftigt om det eller om något annat.
Ja, alltså ett hus. Som jag redan tidigare skrivit har vi bestämt att flytta ut från stan och stället har varit känt redan en längre tid. Har kollat upp dagisar och skolor och allt verkar bra. Och nu har vi hittat ett hus som bara känns så rätt. I ett idylliskt småhusområde som påminner mycket om området vi bodde i under studietiden i Åbo.
Huset är lika gammalt som jag så det behöver en "liten" facelift. Så nu skall det remppas och remppas lite till och flyttar gör vi först på sommaren.
Jag har haft så svårt att skriva nåt om huset då jag inte vetat hur jag skall skriva. Har gått helt i lås. Det är ju en så stor grej och jag märker att jag helt tydligt har svårt att skriva om mycket stora och känslosamma saker. Lustigt nog, har jag lättare att prata om sådant. Nåja, kanske det inte är så lustigt jag är ju nog mycket mera språkligt än skriftligt begåvad. Men nu kan jag skriva om lite vardagliga saker igen. Men under vårvintern kommer ni nog att få ta del o renoveringen, val av golvmaterial, kakel till badrummen och tapeter och en massa annat vad gäller vårt nya hem. Oj så det känns bra.

Dåligt med uppdateringar...

Nu har jag varit så ur ussel på att skriva. Men jag tänker inte ta nån stress för det eftersom jag inte vill att skrivandet skall bli en stressfaktor (till...). Sorry!!
Storasyster är äntligen totalt frisk från vattkopporna och idag fick hon gå till dagis. Hon var så ivrig att få gå dit och nu i kväll också ivrig över att det i morgon är dagisdag igen. Det har nog varit lite tråkigt att vara hemma med mamma och lillebror.
Vi ansåg storasyster frisk redan på veckoslutet och på söndag for vi och åka pulka till Svedängen och sedan till Tomtbacka och äta lunch och titta på får, hönor och kossor med storasysters bästis och hans familj. Riktigt super söndagsprogram.
I morgon skall jag och lillebror åka och hälsa på till min gamla arbetsplats. Jag har inte varit där på två år och det skall bli så roligt att fara dit. Jag trivdes verkligt bra där och tyckte om mitt jobb. Tyvärr har det blivit svårare tider inom branschen och många har varit tvungna att lämna firman så att börja jobba där igen då jag snart tänkte återgå till arbetslivet tror jag inte direkt på. Få nu se var och när och med vad jag börjar jobba med. Senast på hösten blir det nog, så nu skall jag njuta för fullt av hemmamamma livet.