Lillebrors söm

Vårt veckoslut har gått ut på att umgås med vänner och familj, äta gott, gråta på natten, sova och vara i stallet. Ganska basic, förutom det där med gråtande på natten. Lillebror har sovit ur usselt den senaste veckan och vaknat för att kräva mat med 1-2 timmars mellanrum. Nu fick det vara slut för mitt ork börjar ta slut. Jag behöver sova lite längre pass för att vara den där glada, pigga personen jag är och vill vara. Jag har alltid tyckt synd om alla de små babyn som måste gå igenom sömnskola. Men nu har jag börjat vår egen lilla sömnskola. vi jobbat på det här att somna om utan mat i två nätter nu och redan nu går det lite bättre. Fast riktigt hård är jag inte, men hårdare än jag trott. Första natten fick han somna om med gråt och utan mat klockan 23 och 00:30 men fick äta 1:30 och 5:00. Så bara två matningar och två gråt gånger, båda på fem minuter. Förra natten vaknade han 00:30 och grät 10 minuter innan han somna om. Sedan vaknade han 1:30 och 5:30 och fick äta. Och jag är redan nu piggare. Jag har inget emot att mata 1-2 gånger per natt, men inte mera än det. Jag vet att en baby på 8 månader borde klara sig helt utan mat på natten men den där gråten efter mat är nog svår för mig att klara och ganska så liten är han ju ännu. Få se om det skall funka att minska på matgångerna på det här sättet, men lovande verkar det just nu åtminstone.
Ajo, han har också fått börja sova i en sovpåse för jag misstänker att han har haft lite kallt och därför också vaknat lite lättare. Otroligt men sant är att både mannen och storasyster är bra på att sova trots oljud, ingendera har hittills vaknat trots allt gråt. Fortsättning följer...

Kylskåpet del 1

Vi beställde ett nytt kylskåp med stor frys från Giganttis nätbutik. Den förra gav upp kontraktet och började frysa grönsakerna i grönsakslådan. Jej, för hemförsäkring för den borde betala kalaset. Idag kom då det nya skåpet, men besvikelsen var stor då jag drog bort plastet och styroxen som skyddade den. Tre repor på sidan, inte enorma men nog mycket synliga och fula. Jag ringde genast och krävde ett nytt kylskåp. Först frågade flickan om inte jag skulle nöja mig med ett presentkort som plåster på såret, men jag stod på mig och sade att jag nog tycker det skall vara ett helt och snyggt kylskåp jag skall ha. Få nu se hur det hela slutar. Vi har nu tagit i bruk det nya repade kylskåpet eftersom de inte kunde ordna ett nytt idag, flickan som hette Jenni utan efternamn lovade att de skulle ta kontakt med mig och att vi skall reda upp saken. Nu några timmar efter samtalet är jag garanterad på att vi aldrig kommer att få ett ersättande kylskåp, nu då det repade redan är uppackat och i bruk. Antagligen kommer de att påstå att vi repat det...pessimisten i mig har tagit över. Fast bråka skall jag!!! Fortsättning följer...

På rådgivningen

Vi var på rådgivningen i dag. Inte är det många besök på rådgivningen med det andra barnet inte. Jag tycker det är roligt att få veta längd och vikt, men annars så är besöken inte så extra. Om vi sku ha problem, så jo då skulle besöken vara jätte viktiga och jag hoppas att de som har problem får gå på extra besök, vilket jag tvivlar. Förra gången vi var där var lillebror 6 mån, nu är han 8 och nästa gång blir först om 4 månader, då han fyller 1 år. Jag har träffat vår egen rådgivningstant (får man säga så??) två gånger med lillebror, alla andra gånger har det varit någon annan, en vikarie, en "stresshjälp" eller som idag en vikarie till en vikarie som till på köpet ännu var studerande. Hon var i och för sig jätte trevlig och duktig, men lite haltande är nog systemet.
Lillebrors mått: 74 cm och 9.2 kg



En lämplig stödstång för en minimänniska.

På vägen hem reflekterade jag över hur roisigt det ser ut på Stora robersgatan... Vart annat ställe var stängt och lokalerna vid gatan tomma.

Små spöken

Såhär söta små spöken hade barnen på dagis gjort till Halloween. En styroksboll, två ögon, tråd och lite vitt tyg. Storasysters spöke fick komma hem idag.

Vattenmelon och fingermat

Lillebrors älsklingshobbyn stå, klättra, fälla sig och bli fångad i luften och äta vattenmelon. Vattenmelon är nog det bästa han vet, inte vad storasyster vet. Hon hatar det och på frågan om vad hon gillar bäst, svarar hon gurka och majsbågar.
Vi var på ett kalas i helgen och lillebror fick smaka på vattenmelon. En mamma som bara gett fingermat åt sin baby menade att vattenmelon är ypperlig fingermat. Mjuk mat som babyn kan hålla i handen och tugga i sig som tex kokta morotsstänger, äppelklyftor, broccolibuketter och banan. Jag tycker fingermat låter som en bra ide men jag blir genast orolig att babyn skall sätta maten i halsen. Hur vet man att inte babyn försöker svälja allt helt och hållet eller biter för stora bitar? Enligt förespråkarna är babyns kväljningsreflex så stor att den inte sätter för stora bitar i halsen. Den kväljer upp allt som är för stort och visst låter det ju rimligt, men kan man lita på det?
Hur som helst försöker vi lita på det och i dag köpte vi en vattenmelon då vi var och handla. Lillebror var i sjunde himlen där han satt i sin matstol och mumsade vattenmelon. Vi satt "smått oroliga" och följde med då han satt i sig melonen. En hel del kväljande men han lyckades nog "äta" två skivor. Ungefär 10% hamnade i magen och resten på bordet och golvet. Få se om vi skall våga ge honom lite till i morgon eller inte. Jag måste bekanta mig lite bättre med fenomenet fingermat och se om vi skulle våga oss på något annat också?


Åtminstone finns det mycket melon kvar.

The avocadopasta

Idag gjorde jag den omtalade "the avocadopasta". Originalet alltså, och det var verkligen gott, super gott.




Originalreceptet är ju på finska. Skriver receptet, lite förkortat, här på svenska om nån vill prova på det. Jag använde förresten bara parmesan och inte både parmesan och pecorino, för jag hittade bara parmesan i butiken. Vi åt lite lax med getost till eftersom jag var rädd att storasyster inte skulle gilla pastan. Hon prova aldrig den för hon fick lite pasta med riven ost i stället.

Avocadopasta
4 personer
1 vitlöksklyfya fint hackad
1 lime, saften av den
1 skvätt god olivolja
2 mogna avocadon i tärningar
1/2 chili i tunna ringar och kärnorna borttagna
1 stor näve basilika, strimlad
1 näve bladpersilja eller koriander, grovhackad (jag använde koriander för jag ÄLSKAR koriander)
1 dl riven parmesan
1 dl riven pecorino
Salt
Svartpeppar
400g spagetti, kokad i saltat vatten

Alla ingredienser kan läggas i serveringsskålen och då pastan är färdig tillsätts den. Blanda om och servera.

En grön potta

Jag har nog drabbats av en yrkessjukdom, "yrket" är småbarnsmamma. Jag kan mitt i allt på ett tex. ett café börja känna på brösten för att konstatera vilket jag skall amma till näst. Eller ännu värre, medan jag står och pratar med någon kan jag lyfta upp lillebror, och lukta på hans bak för att se om han bajsat. Det är ju saker de flesta småbarnsmammor gör, men jag glömmer bort omvärlden och kan gör sådant var som helst. Skärpning!! I dag skedde nåt lite komiskt i samma kategori. Jag hade en ny oanvänd potta från Ikea med mig till familjecafet. På vägen till cafeet förde jag bilen på ringbyte till en bensinstation. Jag tog barnen och pottan med mig till kassan för att lämna bilnyckeln och så gick vi ut. Vid dörren vänder sig storasyster om och säger med hög röst, mamma du glömde pottan. Där stod den knallgröna pottan på golvet bredvid kassan. Jag vände om och gick efter den. Sedan vandrade vi, jag med lillebror i bärsele och en potta i handen och storasyster i regnkläder iväg till familjecafet och först långt senare slog det mig hur absurd hela situationen var.