måndag 25 februari 2013

En lös hund...

Igår hittade jag en sån här i Nevas



Den kom emot på vägen då jag for med mamma till stallet. Lös var den och bortsprungen. En kopia av Kira, fast en han hund och absolut inte lika vacker. Jag förde mamma till stallet och for tillbaka längs vägen för att se om jag kunde hitta den. Tänkte på de gånger Kira sprang bort och jag hoppades att nån skulle få fast henne och ringa. Jag hittade hunden, som senare visade sig heta Tiku. Tiku var jätte ivrig att hälsa på mig. En typisk springerspaniel. Pojke var den ju också, så in i bilen där Fanni varit ville den absolut. Jag fundera vad jag sku ta mig till då hunden inte hade nån namnbricka med telefonnummer. Jag ringde till en bekant som bor där i närheten och frågade om hon känner nån Welsh. Hennes granne visade sig ha en och hon skulle ringa grannen och kolla om hunden sprungit bort. Det är ju inte den vanligaste rasen, så jag tänkte att det definitivt var den. Medan jag sedan väntade på att min bekant skulle ringa tillbaka kom det en bil. Ut ur bilen hoppade en dam som var ute och sökte en Welsh som sprungit bort. Hon drev ett hundpensionat och ägarna till hundem hade gång på gång sagt att de önskar att hunden fick springa lös. Damen lät den sedan motvilligt springa lös och vips hade den sprungit bort.
Så hunden var den bortsprungna Welshen från pensionatet och inte min bekants grannes. jag fick ett telefonsamtal som bekräftade detta. Hunden hette Tiku och hoppa glatt in i damens bil. Så allt slutade bra.
Vi pratade en stund om hundar och det kom fram att tanten föder upp Hovawartar hundar och än en gång kom det fram hur liten världen är eller rättare sagt Finland är. Damen är uppfödare till Hevi som är min mans brors hund. Ett mycket skojigt sammanträffande. Hon har hållit mycket kontakt med Hevis matte och husse och visade sig mycket intresserad av sina uppfödningar, just så som en bra uppfödare skall vara. Det hade just fötts en kull på 7 valpar och min hundlängtan blev bara starkare. Men nej, jag skall nog hålla mig i skinnet. Två små barn, remppa, flytt och snart jobb får nog vara gud inog...väll...

5 kommentarer:

  1. Oj så roligt! Världen är nog faktiskt liten :)
    Hon(uppfödaren) är en sån väldigt trevlig person också!

    Hoppas ni blir friska där hemma snart också!

    H. Hevis matte

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo hon verkade jätte trevlig. Berättade att hon haft små barn och valp på en gång och hur roligt det var. Det är nog skönt om ens hunds uppfödare är intresserade och man håller kontakten. De har ju oftast massor erfarenhet och kan komma med bra råd.

      Radera
    2. Olipas kiva yhteensattuma! Hevin husse ja matte voivat sitten joskus tulla samalla reissulla teille ja kasvattajan luokse. (Joo, niinhän ne taisi kerran tehdäkin, kun tulivat maalle.)
      Svanten tyttöystävää ei ole enää näkynyt :-)
      Terv. Arja

      Radera
  2. Den lilla världen sträcker sig t.o.m. utanför ankdammen :)

    SvaraRadera
  3. Jag har nog också en förskräcklig valpfeber.. Var det inte min kusin som någon gång hittade en bortsprungen Kira på Emsalö :)
    (min mamma har också små Hovawarter för tillfälle)

    SvaraRadera