Bokmalen vaknade - Sandmannen

Förr läste jag massor, nuförtiden nästan inget. Trötthet och tidsbrist. Jag älskar kriminalromaner och hittade Lars Keplers romaner för ett år sedan. Har sträckläst dem alla. De är bra, spännande, lätta och mycket beroendeframkallande. Nu under julhelgerna har jag läst den fjärde boken, Sandmannen. Böckerna, Hypnotisören, Paganinikontrakter Eldvittnet och Sandmannen är nog fristående men vill man följa med polisen Joona Linnas liv lönar det sig att läsa dem i ordning. Vill man bara läsa en underhållande deckare kan man läsa böckerna i vilken ordning som helst.
Sandmannen var verkligen bra och kanske den bästa av böckerna. Den var inte lika rå som de tidigare men ännu mera spännande. Kanske lite för spännande för mig (var tvungen att kolla lite i slutet för att klara av att läsa vidare...). En bok jag kan rekommendera för alla som gillar spännande, verkligt spännande kriminalromaner med ett släng av lite icke trovärdig Bond action.

Fiskar och renskin

Igår var vi till Sea Life på Borgbacken och titta på fiskar. Det var jätte lyckat. Fina färggranna fiskar och en riktigt bra "utställning". Lite för litet var det dock. Vi var ju på sommaren till Oceanium i Danmark, Nordens största akvarium, och då jag har detta att jämföra med kändes nog den finska varianten ganska litet. Storasyster tyckte det var så roligt så hon sprang från rum till rum och stanna bara av och an och titta på fiskarna. Detta gjorde att vi gick två gånger igenom "utställningen".


Då vi kom in i följande rum, hade storasyster redan sprungit dit och lagt sig på en stor sten i en strålkastare. Undrar hur hon tänkte...? Så hoppa hon upp och sprang vidare!

Idag gick vi in till stan. Först på kaffe och smootie, sen till akademiska bokhandel och till slut och köpa mat. På vägen såg vi en hög med renskinn. Storasyster tyckte de var jätte intressanta och frågade oss flera gånger om inte de bits. Vad är det? Renskinn. - ja men bits de?Efter långt övertygande att skinnen inte är levande eller riktiga, jag vill ju inte förklara riktigt ännu vad ett skinn riktigt så där på riktigt är, så vågade hon gå fram och känna på det. Gullungen min!

Makroner - jag lyckades!!

De lyckades, mina makroner. Jag fick en bok om makroner av min svågers familj. Stort tack för den!! Det stod i början av boken att makronerna lyckas om man följer receptet till pricka, det gjorde jag och perfekta blev de. Just så där sega i mitten och med den där karakteristiska foten som en lyckad makron ska ha. Lite olika stora blev de, men det beror på min ovana att spritsa smeten på plåten. Lite övning och också den delen lyckas.


Jag valde att laga hallonmakroner. Storasyster "hjälpte" till. Hon vispa, silade och smakade.

Makron (hallonmakron) recept

60g äggvita
60g mandelmjöl
2 dl florsocker
2 msk strösocker
Lite röd livsmedelsfärg

Hallonfyllning
120g frysta hallon
1/2 dl socker
1 tsk gelatinpulver
1 msk vatten

Dagen innan makronerna skall bakas separeras äggvitorna från äggen och sätts i kylskåpet.
Bakdagen: sätt ugnen på 150 grader. mät upp florsocker och mandelmjöl och mixa dem i en mixer så att de blandas riktigt ordentligt. Häll mandelmjöl/florsockerblandningen direkt på en bakplåt och ställ i ugnen 5-7 minuter. Ta ut och låt svalna. Vispa äggvitorna till hårt skum och tillsätt strösockret, lite i taget. Fortsätt vispa tills smeten är fin, fast och blank. Här tillsätts färgen. Jag använde färgpulver och satt rätt mycket, ca 1/2 tsk. Smeten blev vackert ljusröd.
Sila ner mandelmjöl/florsockerblandningen och vänd ner den med en slickepott eller stor sked.
Klicka ut eller spritsa ut smeten i rundlar på en plåt täckt med bakplåtspapper. Det skulle bli 30 rundlar, men jag fick endast 25, vissa blev lite stora. Ställ sedan plåten på ett torrt ställe, dvs. Inte i köket, för 1 timme. Grädda sedan i ugnen i 150 grader i 10-12 minuter.


Så här såg de ut då jag spritsat ut dem.



Färdiga.

Flytta bort bakplåtspappret från den varma plåten så är det lätt att lossa makronerna.

Laga fyllningen genom att tina hallonen och koka upp dem med sockret. Laga gelatinet enligt förpackningen. Jag använde gelatinpulver och blötlade 1 tsk gelatin i 1 msk vatten och lät det svälla i 5 min. Jag tillsatte det uppsvällda gelatinet i den kokande hallon/sockerblandningen och lät det koka någon minut. Ställde sedan blandningen i kylen en stund innan jag bredde fyllning på en makronhalva och tryckte den andra halvan emot. Mums!!


( jag har läst någonstans att makroner lyckas bättre om luften är torr. Vi har helt galet torrt här hemma på vintern, kanske det verkligen är hemligheten bakom lyckade makroner och så var det ingen dålig idé att lägga in mjölet/florsocker i ugnen och torka det innan set silades i smeten).

Borta bra men hemma bäst...

Vi kom hem från julfirandet hos fammo och faffa igår. Borta bra men hemma bäst. Allt är bara så mycket lättare här hemma. Att vara med en vild snart 10 månader gammal lillebror i ett icke babytoonat hem är nog allt annat än semester. Han sku stå, gå med stöd, dra ner allt, pilla på sladdar och jaga hundar. Här hemma är det bara mest tv:n som är i fara.


Vi gick idag till biblioteket och lånade några böcker åt storasyster. Jag fyndade en av Elsa Beskows barnböcker, Hatt-stugan, i hyllan för avskrivna böcker. Den kostade 50 sent. Den går på rim och sista ordet i en mening fattas och barnet får själv säga det.
Ex.
Det var en gång en tomtegubbe
Som bodde i en gammal mossig -

Och Fina teckningar har den också!! I morgon skall vi läsa den med storasyster.

GOD JUL

GOD JUL!!!!!!!! Nu är magen full av god julmat. Sillsallad, potatis, sikrom, lax, sill à la Wendt, skinka, små ärter och potatislåda. Just i den ordningen! Och julklapparna är öppnade. Fina klappar både åt oss fullvuxna och åt barnen. Min man överraskade mig med världens julklapp. En skiva av Leona Lewis och två biljetter till Art on Ice. Han vet nog så bra vad jag tycker om. Blev så glad så jag nästan började gråta. Nu måste vi ännu hitta barnvakt så kan vi tillsammans fara på showen.
Julgubben och gumman var på besök och delade ut klappar. Det var nog en hit. Alla barnen gillade dem och vi fullvuxna också. Gamla barndomsminnen stiger upp till ytan. Vi brukade ha en julgubben som talade stark pargasdialekt och jag vet inte hur gammal jag var då jag förstod att det var grannen, mina goda vänners pappa som var utklädd.

Bygg INTE snötunnlar

Den lilla pojken som försvann på torsdagen i Ylöjärvi hittades idag död i sina hemknutar. Då vi körde från Tamerfors till Vasa idag, körde vi genom en spaningspatrull. Massor folk som var ute och gick skallgång och en helikopter. Just samtidigt hittade en annan patrull pojken. Det hela är så sorligt. Hela landet har på nyheterna följt med spaningarna och ovissheten vad som hänt den lilla pojken har varit obehagligt. Nu behöver ingen och i synnerhet inte hans stackars familj leva i ovisshet längre, inte för att det säkert känns något lättare för dem nu då han hittades. Pojken hittades under snön. Han hade lekt i en snötunnel i en snöhög och så hade den rasat. en viktig påminnelse att aldrig bygga tunnlar i snöhögar. Något som vi alla säkert någon gång gjort, trots att de fullvuxna förklarat hur farligt det kan vara. Usch!

Vilda ungar

Vilda små barn är nog det jag har. Herredumilde vilken fart det varit sedan klockan 6.40. Vår plan att trötta ut barnen med simning och bastu på morgonen, höll i och för sig. Barnen sov två timmar i bilen, men sen var det fullt ös igen, och den sista timmen i bilen var en pina för lillebror grät och skrek och var missnöjd. Nåja, fram kom vi och så har barnen lekt, i synnerhet med faffa, som nog är en mycket rolig lekkamrat. Och
igår föddes en liten kusin. Tre veckor för tidigt, men välmående. En liten flicka. Härligt med babyn och barn. I morgon är det julafton och vi får äta god mat, det väntar jag på med barnslig iver.