Sagt idag

På morgonen såg vi gårdskarsfrun på vägen till dagis. Det är ett äldre par som sköter en hel del fastigheter här i grannskapet. Bor gör de i lägenheten under oss tillsammans med sin hund. Frun är nog stadsdelens skvallertant nr 1. Står alltid ute på gatan och röker och pratar med den ena och den andra om det ena och det andra. Via henne vet vi att den skumma typen i huset mitt emot som vädrar med fönstren på vid gavel en gång i timmen 10 min åt gången då det är -20 grader ute är taxichaufför. Och att grannens pojke sprang ut ensam på gatan i bara blöja då han var 2 år gammal och att en dam här i huset blev så arg på gårdskarsfrun att hon kasta en snöboll i ansiktet på henne. Nåja, enough about her...
Men sagt idag alltså.
På väg till dagis träffar vi på gårdskarsfrun och jag pratar kort med henne. Sedan fortsatte vi till dagis.
Storasyster: var är hennes (gårdskarsfruns) gubbe
jag: int vet jag
storasyster: kanske han är hemma med hunden

Lillebror har inte sagt så mycket som vi förstår ännu. Hans ordförråd är för tillfället mamma, däääär och va. Storasyster säger också va jätte mycket. Det har nog inget att göra med hörseln utan visar bara att vi fullvuxna säger alldeles för ofta va...!!

Flunssa och rådgivning

Nu har jag fått en riktig flunssa. Länge sedan senast. Ont i halsen, mega hosta, mega snuva och säkert lite stegring. Blää!! Hoppas natten gör under och att jag åtminstone inte är sämre i morgon.
Ajo. Har helt glömt bort att skriva att vi var på storasysters 3 års kontroll på rådgivningen. Hon är nu 101.5 cm lång och väger 16.5 kg. Hon kunde allt hon borde kunna. Hon fick titta på små små fyrkanter, hus, hjärtan och ringar för att kolla synen. Det gick riktigt bra men hon blev så blyg för rådgivningstanten så hon bara viskade vad hon såg. Gullungen. Lillebror var med och vi passade på att ta influenssa vaccinet åt honom på en gång.
Det ska bli jätte intressant att se hur och när säsongsinfluensan slår till här i Finland. I Sverige lär den vara riktigt svår i år och massor sjuka.

Lillebror klättrar

Här klättras det non stop. Lillebror skall upp på allt och hela tiden. Han är så otroligt stadig på benen. 11 mån och det är fem före att han skall börja springa. Han går helt mega snabbt. Men klättrande är nog snart ett problem. Eller rättare sagt det är redan ett problem. Idag klättrade han upp på stora systers matstol, stod där sedan en meter över golvet och viftade med armarna och skrattade. Och sedan klättrade han upp på en pall och drog ner en mariskål från fönsterbrädet. Och så klättrade han upp i en kökslåda, som gick fast vilket resulterade att han blev och hänga i köksbänken som en apa samtidigt som han vrålade i panik. Han är fruktansvärt snabb så han lyckas klättra och ställa till en massa medan jag har ryggen till.

Huset

Nu mina vänner skall jag berätta er. En delorsak till varför jag skrivit så dåligt. Vi skall köpa ett hus. I Sibbo. Jag har haft svårt att tänka på nåt annat den senaste månaden och således svårt att skriva något förnuftigt om det eller om något annat.
Ja, alltså ett hus. Som jag redan tidigare skrivit har vi bestämt att flytta ut från stan och stället har varit känt redan en längre tid. Har kollat upp dagisar och skolor och allt verkar bra. Och nu har vi hittat ett hus som bara känns så rätt. I ett idylliskt småhusområde som påminner mycket om området vi bodde i under studietiden i Åbo.
Huset är lika gammalt som jag så det behöver en "liten" facelift. Så nu skall det remppas och remppas lite till och flyttar gör vi först på sommaren.
Jag har haft så svårt att skriva nåt om huset då jag inte vetat hur jag skall skriva. Har gått helt i lås. Det är ju en så stor grej och jag märker att jag helt tydligt har svårt att skriva om mycket stora och känslosamma saker. Lustigt nog, har jag lättare att prata om sådant. Nåja, kanske det inte är så lustigt jag är ju nog mycket mera språkligt än skriftligt begåvad. Men nu kan jag skriva om lite vardagliga saker igen. Men under vårvintern kommer ni nog att få ta del o renoveringen, val av golvmaterial, kakel till badrummen och tapeter och en massa annat vad gäller vårt nya hem. Oj så det känns bra.

Dåligt med uppdateringar...

Nu har jag varit så ur ussel på att skriva. Men jag tänker inte ta nån stress för det eftersom jag inte vill att skrivandet skall bli en stressfaktor (till...). Sorry!!
Storasyster är äntligen totalt frisk från vattkopporna och idag fick hon gå till dagis. Hon var så ivrig att få gå dit och nu i kväll också ivrig över att det i morgon är dagisdag igen. Det har nog varit lite tråkigt att vara hemma med mamma och lillebror.
Vi ansåg storasyster frisk redan på veckoslutet och på söndag for vi och åka pulka till Svedängen och sedan till Tomtbacka och äta lunch och titta på får, hönor och kossor med storasysters bästis och hans familj. Riktigt super söndagsprogram.
I morgon skall jag och lillebror åka och hälsa på till min gamla arbetsplats. Jag har inte varit där på två år och det skall bli så roligt att fara dit. Jag trivdes verkligt bra där och tyckte om mitt jobb. Tyvärr har det blivit svårare tider inom branschen och många har varit tvungna att lämna firman så att börja jobba där igen då jag snart tänkte återgå till arbetslivet tror jag inte direkt på. Få nu se var och när och med vad jag börjar jobba med. Senast på hösten blir det nog, så nu skall jag njuta för fullt av hemmamamma livet.

Sjukstugan säger hejdå vattkoppor...

Nu börjar storasyster må mycket bättre. Jag tror kopporna börjar ge vika. Idag har de inte kliat nästan alls. Hon har varken klagar eller kliat sig. Men fy vilken sjuka och vilken tur att de flesta insjuknar i så tidig ålder att de inte kommer ihåg hur hemskt det var efter en tid. Jag själv hade vattkoppor som ettåring, full med prickar. Jag har sett foton men har inget minne av det hela.

I morgon tänker vi inte hänga här hemma mera utan styr kosan till lande och oldemoster, alltså min moster. Skall bli roligt att se henne, hennes gubbe, katten och hundarna.

Idag piggades vår dag upp av lunch gäster. Två av mina kompisar, som båda är between jobbs, kom och hälsade på. Vi åt sallad, fruktsallad och drack kaffe och båda barnen tyckte det var jätte skojigt med lite gäster. Lillebror spelade fotboll och storasyster byggde lego med dem.

Jobbiga koppor

Usch vad storasyster lider av sina vattkoppor. Lillebror kom nog så lätt undan. Storasyster är många gånger prickigare och de kliar massor. Jag smörjer in henne med potatismjöl flera gånger om dagen. Det hjälper en kort stund. Så köpte jag mentolrisinsprit att stryka på, men hon hatar det är så kylande och gör att hon börjar frysa. Nu har jag lovat att inte stryka på av det mera. Moffa som är läkare skrev ut atarax, som borde lindra klådan, men mycket hjälper det nog inte. 1 timme trivdes hon i badet, det hjälpte nog för en stund. Hoppas, hoppas det vänder och börjar bli bra nu. Fast man brukar visst säga att dag fyra är värst och usch och fy om det stämmer för det är bara dag tre i morgon.
Till en annan sak. Jag frågade just en kompis på fredagen när hennes barn börjat rita nåt annat än "klott och sått". Detta eftersom storasyster ännu inte ritat något som liknar något. Men igår mitt i allt ritade hon mommo, sig själv och lillebror.



Här är storasyster. Ögon, öron, ben och fötter (som pekar inåt, varför det ser ut som en fot). Stolt mamma och pappa:)

Nu ska här samlas krafter för vattkoppsdag nr 3.