Älgflugan

Ser ut så här då den tappat vingarna, vilket den gör då den hittat sitt byte.

Äckliga älgflugor...

Älgflugor är så äckliga. Huj så jag hatar dem. De förstör hösten. Om nån hatar dem mera än människor så är det hästar, åtminstone Ciora. Hon blev i dag alldeles ifrån sig och jag trodde redan att den skulle söndra sig och stallet då den kliade sin svans så hårt mot väggen. Det tog mig 40 minuter av kammande och tillslut tvätt av svansen för att hitta två små rackare. Bort fick jag dem och lugnet infan sig. Stackars stackars älgar...inte konstigt att de ibland springer in i fönster och liknande, de måste ju bara flippa av att ha miljoner små krälande och botande flugor på sig.
Jag skall så fort jag får en möjlighet fota en så ni som inte sett (det finns faktiskt de som besparats, vet jag) de små äcklen.
Jag surfa på nätet i dag för att kolla råd om hur man undviker att de kommer på en häst. Diskussionerna var förvånansvärt få och nån föreslog eucalyptus doftande liniment. Skall testas i morgon. Det sjuka var att flera föreslog att man använder öronskydd på hästen så de inte kryper in i öronen-har aldrig ens tänkt att det skulle kunna hända. Usch!


Tur att Cioras äng inte är i skogen så där borde den inte bli attackerad. Hoppas jag...

Björnar?

Någon hade varit och plundrat jordgetingboet i vår trädgård. Björn eller?? månne en mårdhund kan göra sånt?

Lilla fina hästen kom hem...

I dag for vi efter Ciora till hennes nya stall, numera gamla. Hon bodde där i tre veckor, acklimatisera sig inte, ville inte äta ordentligt, var nervös i sin box och gick säkert ner närmare 100kg. Nu fick hon komma hit hem till vårt sommarparadis för en månad och sedan får hon flytta till ännu ett nytt stall. Här kan hon ju inte stanna på vintern, men nu går det bra. Min snälla moster har lovat sköta om henne och så åker vi hit så ofta vi kan. I oktober får hon flytta igen och jag tror nog att nästa stall passar henne bättre och att hon kommer att trivas ( när saken är klar, berättar jag vart vi flyttar).

Nu är hon nöjd, hon trivs här trots att hon är ensam och äter som bara den. Hon måst nog vara hungrig.
Jag är jätte besviken på mig själv. Jag borde ha förstått att hon inte skulle trivas i ett ute stall med bara en granne. Hon blev ju helt hysse då hon blev ensam inne, vilket ju skedde varje gång den andra hästen var i hagen eller och ridas. Här hemma, då hon är ensam hela tiden, tycks det inte störa henne alls. Hon är ett konstkabinett, jag vet. Varför hon inte ville äta höet, trots att alla andra hästar verkade gilla det, vet jag inte. En hästmage är så känslig att den inte länge klara sig på så lite hö som hon ätit under de senaste veckorna. Och jag hoppas verkligen att vi skall få henne i bättre hull snabbt. I morgon får hon gå ett par timmar på bete.


Det var absolut inget fel på stallet i sig och människorna där var mycket trevliga. Men alltid funkar det ändå inte.

En intressant dag

I dag har varit en intressant dag. Jag vaknade på natten till att lillebror hade hög feber. Han fick igår på rådgivningen vacciner och fick tydligen lite biverkningar av det. Febern gick ner med en panadol suppo. I dag på förmiddagen var han sedan mycket gnällig och "känckäränckig" men också det gick om med suppo och en lååång dagssömn. Nu verkar han vara sitt normala nöjda jag. Lillebror hade också vuxit och är nu vid 6 månader 8.3 kg och 70,6 cm lång.
Storasyster i sin tur blev ensam på dagis i dag. Jag gick efter henne efter lunchen men nej, hon ville inte komma hem utan ville stanna och sova. Jag lät henne stanna och sova och gick själv in en sväng till centrum med en sovande lillebror. Storasyster lär ha somnat bra och hade just vaknat då jag kom efter henne två timmar senare. Så skönt att hon gillar sitt nya dagis och dagis över lag.
Själv tog jag då alltså en sväng in till stan. Gick på lunch med min mamma. Då jag var på stan lyckades jag bonga mig själv i en spegel och blev helt chockad av synen. Det var min slitna och noppiga tröja, som jag gått med dag ut och dag in sedan jag blev hemma med storasyster för snart tre år sedan. Det har varit min favorit tröja, så användbar och skön. Men huu så den såg ut, till och med ett hål i nacken. Så jag bestämde mig att kolla i nån butik på vägen hem om jag skulle hitta en i samma stil, men fräsch och ny. Jag hittade den på typ 10 sekunder i den första butik jag gick in i. Jag provade den inte, för det fanns inte tid för sånt. Den visade sig sitta perfekt och billig var den också. Och det bästa, då jag betalade min nya tröja drog jag av mig min gamla och bad kassan kasta bort den, så nu har jag inte en till tröja i skåpet utan en ny tröja i skåpet (som alltså inte har plats för till kläder...). Och ingen risk för att jag skall återgå till mig min gamla slitna tröja.

Och så det sista den här dagen. Den här lilla geten på bilden nedan skall få en ny vän till sin gård... Och en sten har ramlat från mina axlar, men det berättar jag mera om i morgon.



(hoppas den inte har loppor då den kliar sig så...)

Små vänner...

Vänner är bra att ha. Storasyster har lekt en massa den här veckan då vi flyttat tillbaka till storstan. På måndagen lekte hon flera timmar - mamma och pappa flyttar till Stockholm - med min kompis son, som är ett år äldre. Följande dag lekte hon med sin bästis från Sverige och då han farit hem (han bor nog i Finland) frågade storasyster om inte bästisens mamma och pappa ska fara på resa så att bästisen kunde bli hos oss lääänge. Och så i dag då vi var på dagis hittade storasyster en vän. Storasyster var lite mammig och blyg då vi kom dit men sen kom en söt liten flicka och tog henne i handen och så vandrade de hand i hand tillsammans på gården och sedan lekte de i sandlådan tillsammans och storasyster blev sitt vanliga jag. Hon tyckte till och med att jag skulle gå hem.
Det är synd att den lilla söta flickan som tog hand om storasyster inte är i samma dagisgrupp, så de kan bara leka ihop på gården. Storasyster är annars också äldst i sin grupp och jag hoppas det inte skall bli ett problem. Hon pratar ju så bra och verkar äldre än hon är och med de andra i gruppen är det lite tvärt om. Alla verkar jätte små och pratar inte så bra, trots att de nog inte är mera än ett par månader yngre. Så hoppas hon hittar en vän i sin egen grupp också. I morgon blir det ännu en mjuklandnings dag på dagis, spännande.


Barnen tar en paus i sin lek och ser lite på Buu klubben...



Lillebror bara rullar och rullar, här på dagis...

Dagislivet är här

Nu började dagis igen. Storasysters alltså. Det var så skönt att kunna vandra till dagis på morgonen. Förra året var vi tvugna att ta bil eller buss. Lillebror somna i vagnen och storasyster gick bredvid.
På dagis gick det nog bra. Lite blyg var storasyster, så jag skall nog vara med ännu i morgon och antagligen också på torsdag, så det inte blir katastrof och storasyster hålls positiv. Nu efteråt då jag frågade om det var roligt på dagis, svarade hon glatt ja. Vi var där från 9-12 och först nästa vecka skall hon sova dagssömn där. Mjuklandning kallas det här. Hon gick ju hela förra året på dagis och stortrivdes. Men nu är det nytt dagis, nya vänner och ny personal. Personalen verkade jätte bra och alla har jobbat där jätte länge och det är ju ett bra tecken. Lillebror var också med. Sov halva tiden och andra halvan låg han på golvet och lekte med dagisets leksaker. Tidig inskolning för hans del... Storasyster kommer att gå på dagis tre dagar i veckan. Nu kan nån tycka jag är tokig då jag har henne på dagis då jag är hemma med lillebror. Men så bra som hon trivdes på dagis förra vintern tycker jag det är viktigt att hon fortsätter där. Hon älskar att leka med andra, pyssla, sjunga och vara i grupp och jag är inte den typen av mamma som klarar av att fylla de här behoven och så vill jag ju inte att hon avvänjs helt från dagislivet då jag ju ändå om ett år skall börja jobba igen.